torsdag 5 april 2012

Nätter på kontoret.
Nätter med beskt te i gommen, gomen, gomén.

Gåshudsarmar. Gåshudshimlar. Mörka.
Dra åt skogen. Drar åt skogen.
Skogen. Himlavalvet.
Det sägs att man kan se allt från observatoriet.
Jag kan inte se mig själv.

Du är slumpmässigt blandade fragment av det du vill vara, det du är och det du borde vara.
Du klär så dåligt i det. Skaver i skarvarna. Kliar. Klåda.

Hämta mig med bilen så åker vi någon annanstans.
Annastans. Anna stans. Anna. Stan. S.
Kom inte närmre. Du gör mig åksjuk.

Vi bär alla på möjligheter. Önskningar. Viskningar längst bak i bussar på väg mot undergången.
Vi bär alla på halvor. Halvor som kan bli helor. Halvor som ska bli helor.
FÖRSTÅR DU INTE ATT VÅR EXISTENS ÄR LIKA MENINGSLÖS SOM ALLA ANDRAS
vi får vårt syfte i den stora helheten
vi är avelsdjur
vi är avelsdjur

Jag vill inte vara i mitt huvud. Det kliar. Det vill ut. Jag släpper ut det. Släpp aldrig ut mig.
Du vet att jag inte hittar hem igen. Du vet det. Senast sprang jag hela natten. Allt jag såg var blod.

Anna.
Stans s.
S med stort S.
S som i svikare.
S som i sorgebärare.
S som i annanstans.

Jag hittar dig inte i mina händer.
Du fattas mig inte. Men din närvarande frånvaro bränner hål. Din medvetna omedvetenhet tar upp plats i mig som du inte hade fått ens om du hade bett om den. Jag tänker inte ge dig någonting. Du har redan allting.

Inga kommentarer: