f r o s t i n u t i

Jag måste göra det här nu

och jag måste göra det själv

själen finns inte nu

jag ler alltid på beställning

men aldrig utan

det finns ett vakuum

som har placerat sig mellan mina tankar

ingenting når fram

jag är ensam

i ensamheten


Det är mörkt nu

men inte mörkt

bara beigefärgat

intonat

långsamt

men inte eftertänksamt

ostabilt

men inte spontant


Jag är ensam nu

men inte ensam

människor rör sig kring mig

men jag pratar inte med dem

jag låter dem röra sig

i sina mönster

och jag rör mig i mina

så slipper vi mötas

ögonvitor

vita ögonblick

blickar mot

bort


I morgon börjar det

det som inte fick hända

vuxenlivet