f r o s t i n u t i

Låtsasnätter med huvudet upp och ned.
I takt med tinningen.
Imploderar.
Implosion.

Du står med ryggen vänd.
Jag står man ansiktet rakt in.

Sommarnätter som inte bekommer mig.
Ögonblick som glöms bort.
Vindpustar som inte ens andas in.
Inte ens lite.

Cykeltramp. Blött jeanstyg. Glasögonbågar.

Huden som skiljer blodet från asfalten. Och att ligga på den asfalten. Händerna utsträckta.
En honnör mot verkligheten.
En honnör för framtiden.

Finns jag kvar i morgon så ska jag försöka leva mer.
Eller kanske mindre.
För less is more.